Forum - Kaveldun
En inlive debatt från den lilla byn Kaveldun, i Xal, i Det Enda Landet, Trollpacks kampanj. En debatt för bybor, flyktingar, resenärer, spejare, soldater, alvspanare och allt som kan tänkas passera den lilla byn, nära fronten och nära gränsen till det ännu Obesegrade Xal
Medelanden markerade med Senaste! är nyare än 24 timmar.
OBS:Regler för debatterna »
Skriv ett nytt inlägg »
Exodus..... (Postat av: Händelser, dat: 2006-08-13 11:28:30)
|
Det är dags. Återigen drivs byborna från Kaveldun på flykt, denna gång under en organiserad evakuering från Kabbeleka. Det hedervärda byfolket i Kabbelka följer med,och folket från två byar vandrar missmodigt norrut, upp mot Xal. De beskyddas av spejare från tre spejargrupper, och av soldater från Knektakademin under sin vandring.
Det har sagts, att väl framme strax utanför Xal kommer de att få träffa hertig Alrik och drottning Solrind.
|
|
In i byn (Postat av: Ika, dat: 2006-08-08 16:45:38)
|
kommer Ika gående. Hon har blod över hela kläderna, som vanligt. Hon stannar och söker av byn med blicken. Den stannar på Eve som tydligen är kvar i byn.
Sakta går hon fram till henne. "Eve, så du är kvar här... jag trodde du hade annat för dig?"
|
|
Löjtnant Chemleons första möte med Häxan Nella! (Postat av: Löjtnant Chemleon Leudekrantz - Mannen som tvingats dräpa sin fru Estrid!, dat: 2006-08-02 18:33:35)
|
*Chemleon tittar upp på kvinnan som just stigit ut från stugan, och spärrar upp ögonen...Är det du som är häxan? Häxor skall ju vara som den förra jag mötte, ful och vårtig..men du är ju ung.. hmm, nåväl till mitt ärende.. JA, det var det som var tanken, du ÄR ju kunnig eller hur?
Eller finns det någon annan?
"Löjtnanten blänger ut över torget och fnyser då han ser kvinnorna gå förbi honom, han ser en kvinna som HAN med säkerhet vet är hans förra fru Estrids syster, med ett hånleende säger han och pekar: "Vad gör den DÄR här?"
Sagt med mycket avskak i rösten!
*Kvinnan får syn på Löjtnanten och sätter genast kurs mot honom!*
Chemleon drar en DJUP suck!
|
|
|
Re:Löjtnant Chemleons första möte med Häxan Nella! (Postat av: Kvinnan (Estrids syster!), dat: 2006-08-02 18:38:50)
|
| |
*Kvinnan avviker från Chemleons väg, vidare mot värdshuset!*
|
|
Tekla (Postat av: Tekla & Alva, dat: 2006-08-02 18:19:52)
|
åser roat hur Nella ryter i åt den tappre Chemleon, innan hon söker sig vidare mot systrarna Vindelrots boning. Väl där stannar hon till, oerhört överraskad. Utanför leker lilla Alva, och det är en strid ström av människor som passerar deras lilla handelsbod. Då Alva får syn på Tekla springer hon fram till henne, och ropar...
" Mamma, mamma har kommit hem igen... Noooooooooova! Mamma är här.
|
|
|
Re:Tekla (Postat av: Tekla Pil ARonsdotter, dat: 2006-08-03 16:52:34)
|
| |
Pussar & kramar på lilla Alva, och går sedan in i handelsboden för att se efter vart Nova själv håller hus. Därinne packas det, inför den förestående evakueringen, och då Tekla inte verkar kunna finna Nova någonstans, så suckar hon och går till värdshuset, med Alva på armen....
|
|
|
Re:Re:Tekla (Postat av: Nova Vindelrot, dat: 2006-08-04 14:16:07)
|
| |
*Nova kommer gående uppför backen mot värdshuset då hon ser Tekla komma gående med Alva på armen. En märklig känsla kryper genom henne då hon förstår att Tekla mest troligt kommer att ge sig av med den skatt som Nova under en tid fått förvalta. Med tunga steg går hon Tekla till mötes.*
"Välkommen åter, jag förstår att det är mig du söker..."
*Stryker Alva över håret och försöker undvika Teklas vänliga blick.*
|
|
|
Re:Re:Re:Tekla (Postat av: Tekla Pil ARonsdotter, dat: 2006-08-04 21:46:37)
|
| |
* Tekla ler ett vänligt leende mot Nova, och ställer sedan ned den lilla för att omfamna henne*
" Vad hon har blivit tung... du måste ha gett henne fläsk och gröt var eviga dag, och så stor hon har blivit."
* Tittar sedan allvarsamt på Nova*
" Jag mötte budet som var här och meddelade att ni måste evakuera. Jag är ledsen Nova, men jag måste ta Alva nu och föra henne i säkerhet. Jag ska fråga Drakmunkarna i klostret om de kan ge dig asyl där, i så fall kommer jag tillbaka och hämtar dig, så kan du återförernas med henne."
* Hon ser medlidsamt på Nova. Väl medveten om att bykvinnans kärlek till Alva är minst löika stor som hennes. Men hon har ett uppdrag, från Draken, och barnet måste föras i säkerhet.*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Tekla (Postat av: Nova, dat: 2006-08-06 00:39:37)
|
| |
*Nova står tyst en stund och låter Teklas ord sjunka in.*
"Det var vänligt av dig att tänka på mig, men jag vet inte om jag kan lämna de mina nu. Mina systrar behöver mig..."
*sväljer hårt och ser sedan upp på Tekla.*
"Jag förstår att du måste ta henne med, jag visste redan från början att denna tid endast var till låns. Men visst önskar jag att tiden varit längre, jag har nog kommit att älska henne som min egen."
*Sväljer återigen för att hindra den förargliga gråten att bryta fram.*
"Kom med mig in, jag har hunnit sy henne en del kläder som jag gärna vill att hon ska få med sig."
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Tekla (Postat av: Tekla, dat: 2006-08-06 02:52:09)
|
| |
*följer med Nova, och iakttar henne bekymrat från sidan. Hon kan begära asyl för en kvinna, men dör tre, det vore att ta i. Samtidigt kan hon förstå att hon inte vill skiljas från systrarna... Till slut säger hon*
" Jag kna se om inte jag kan söka asyl för er alla tre. Men då måste ni vara beredda att ger upp alla era tillgångar, och leva i drakens tjänst..."
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tekla (Postat av: Nova, dat: 2006-08-06 20:10:07)
|
| |
"Det är en stor sak att begära av mina systrar, de är ännu så unga..."
*Tittar på Tekla och besvarar hennes leende.*
"Ja, jag vet att jag inte är särskilt ålderstigen jag heller men jag har iallafall prövat på äktenskap och annat, även om det nu inte blev så lyckat."
*Stannar utanför dörren till det nya hemmet och öppnar den.*
"Jag måste tala med Luna och Andromeda om saken, de är inte här just nu. Kliv nu in och ta emot vår gästfrihet innan ni måste bege er av, jag har som sagt lite saker jag vill att lillan ska ha med sig."
*Kliver åt sidan så att Tekla kan kliva in, följer efter och stänger dörren efter sig.*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tekla (Postat av: Tekla Pil ARonsdotter, dat: 2006-08-07 02:38:59)
|
| |
* Väl inne ser Tekla på henne med allvarlig blick*
" Det är inte säkert de hinner leva så länge att de får uppleva äktenskap, vare sig lyckade eller misslyckade. Men prata med dem, så återkommer jag och hitar er för att höra svaret. Hos munkarna är ni trygga."
* Så ler hon och ser sig omkring*
" Så fint ni har hunnit få det, och så tråkigt att ni måste resa vidare...."
* Hon sätter sig ned och griper tag i ett bröd och bryter det och äter av det,. njutningsfullt och med ett leende*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tekla (Postat av: Nova, dat: 2006-08-09 00:13:32)
|
| |
*Nova börjar genast plocka fram mer gott att äta, inget är gott nog åt den Alva kallar mor även om det skär i Novas hjärta att höra orden*
"Jo,det är ett fint hus..."
*Försjunker i sina egna tankar*
"Det är sant som du säger att inget i dessa dagar är säkert, jag ska tala med dem om saken."
*Vänder blicken mot Alva som utnyttjat de vuxnas tystnad till att leka i eldstaden.*
"Men Alva! Vad har jag sagt om att leka med elden! FY!!!"
*Lyfter utan att bry sig om barnets väsande upp henne från det glödande kolet som verkar locka henne så väldigt.*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tekla (Postat av: Tekla, dat: 2006-08-09 00:19:32)
|
| |
*Ler roat*
" Men hon är bra att ha hjälp av under kalla vinternätter. Det var mer än en morgon hon tände frusen ved...."
* Tekla ler kärleksfullt mot den lilla. Så ser hon på Nova med allvarlig blick*
" Draken skulle aldrig låta sina trogna förintas, det inser du väl? Visst håller du din tros lågas ljus stark och klar?"
* Så ser hon ut genom fönstret, då hon talar igen är rösten full av sorg.*
" Min by är förintad. En mörkeralvisk här utplånade Gråbo i vintras, och Far Reach.... Och jag var inte där. Jag måste ge mig av nu, jag kan ge Alva mat om du packar ihop det nödvändigaste bara för hennes resa..."
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tekla (Postat av: Nova, dat: 2006-08-09 09:07:02)
|
| |
"Visst tror jag, hur skulle jag ha kunnat få leva så länge utan att draken vakat över mina steg?"
*Sätter ner Alva i Teklas knä.*
"Jag är ledsen att din by förstördes, jag förstår din sorg och din förlust. Inte en dag går utan att jag tänker på Kaveldun och allt det som gått förlorat."
*Börjar plocka bland Alvas saker och viker noga ihop plagg efter plagg. När hon packat klart sätter hon sig åter ner och ser tyst på när Tekla matar den älskade lilla.*
"Om kriget bara tar slut så kommer dessa tider att vara sägner om hundra år. Kanske kommer det inte att någonsin komma tider som dessa igen, det är iallafall vad jag ber om, dag efter dag efter dag..."
|
|
Ut ur skogen stormar... (Postat av: Chemleon Leudekrantz! (En av Eyras vänner!), dat: 2006-08-01 18:29:41)
|
En välkänd filur, Officer Chemleon Leudekrantz efter sig har han en mindre sigrampatrull. Han är svårt skadad det är uppenbart, men han verkar fast besluten om att locka Sigramasen till där han vet att det är bevakat av spejare. Då Sigrampatrullen skymtar fler rundöron tar de sikte på dessa. Två av dom har bågar, och är klädda i ringbrynja, och två stycken andra har ett varsitt svärd och även dessa klädda i ringbrynja, det är så uppenbart att det är av Sigrams ätt.
De med svärd bär även en varsin rundsköld.
Då Chemleon lockat dit dessa Sigramdrägg, så faller han ihop av sina sår. Chemleon är som åtminstonde Eyra bör veta en av Hertig Alriks stolta officerare, som ALDRIG lämnat den post som han haft befälet över! Om inte läget befunnits förlorat. Men sedan det där i Aquita har Chemleon Leudekrantz inte varit sig lik! Han tog tjänst hos Hertig Alrik inom knektakademien då Aquita brann!
Sist Eyra såg honom så var han en Aquitabo som tjänade som Löjtnant och personlig Livvakt till en Greve av Lebannonätten!
|
|
|
Re:Ut ur skogen stormar... (Postat av: Tekla Pil ARonsodotter, dat: 2006-08-01 20:25:40)
|
| |
Då Chemleon passerat reser sig en bågskytt upp, en äldre kvinna i Xals färger och med drakbroderier på sin tabard. Hon skjuter snabbt, och distinkt med sin båge, och de flesta av de förföljande Sigram faller. Hon ler ett stnett leende och siktar på den siste av dem*
" Spring, din kanin, och berätta för de dina att Draken beskyddar Xals folk fortfarande"
* Hånet i hennes stämma är uppenbart, coh Sigramsoldaten vänder och flyr. Då han försvinner vänder hon på klacken och sätter av efter Chemleon*
|
|
|
Re:Re:Ut ur skogen stormar... (Postat av: Chemleon Leudekrantz - Knektakademien!, dat: 2006-08-01 20:30:40)
|
| |
*Chemleon ser efter kvinnan som just räddat hans liv, efter att ha ställt sig upp från att ha fallit, och han försöker springa med hans skador.. det gör fruktansvärt ont, men ringbrynjan tog det mesta av skadorna..hans svärd är brutet, och han har skärvorna i sin packning... han springer, och är evigt tacksam mot kvinnan som just räddat hans liv!
|
|
|
Re:Re:Re:Ut ur skogen stormar... (Postat av: Tekla, dat: 2006-08-01 20:33:11)
|
| |
*Kvinnan springer ikapp honom, och ler ett vänligt leende.*
" Jag tror inte du behöver springa mera. Byn ligger där framme, och vakterna har redan sett oss. Kom och gå med mig sista biten...."
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Ut ur skogen stormar... (Postat av: Chemleon Leudekrantz , dat: 2006-08-01 20:44:59)
|
| |
*Officer Leudekrantz saktar in, och ser på sin räddare*, och säger: "Tack för att du räddade mig!", jag är skyldig dig en stor tjänst!
Sedan börjar han stappla vidare med Tekla!
*Chemleon håller fram handen och säger: "Mitt namn är Chemleon Leudekrantz, en gång i tiden Aquitabo!"
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Ut ur skogen stormar... (Postat av: Tekla Pil ARonsdotter, dat: 2006-08-01 20:48:39)
|
| |
" Tekla Pil Aronsdotter, Drakkrigare i Hertig Alriks tjänst. Du hade tur, jag hade precis vägarna förbi för att hämta mitt lilla barn..."
* Hon ler ett varmnt och vänligt leende*
" Från Aquitya säger du, då är du långt hemifrån. Och i Hertigens tjänst, det är gott."
|
|
|
Ut ur skogen stormar.. (Postat av: Löjtnant Chemleon Leudekrantz - Från Aquita, dat: 2006-08-01 21:18:33)
|
| |
Ahh, trevligt att råkas Tekla.. Ja jag hade mycket tur..jag kunde nog haft en chans om inte mitt svärd skulle ha brutits av i en tidigare strid. *Chemleon tar sig för det värsta sår han ådragit sig av en av Sigrammarna, men han biter ihop och säger till Tekla: "Jag är ingen dessertör, jag ingick från början i Greve Lebannons vaktstyrka, jag var hans personliga livvakt, men efter hans död, och mitt nedsliga nederlag i Aquita kunde jag inte längre stanna kvar.. det var sagt mig att jag skulle bli den nästkommande greven efter min herre, men så blev inte fallet, för han dräptes i slaget vid stadsportarna av Nym av Sigram...Tekla kan se hur Chemleons ögon förmörkas då han för det namnet över hans läppar! Jag värvades sedermera till Eyra och Balder Björnklos rebellstyrka..och deltog i ett anfall mot Sigrammarnas läger, där vi gick ut med segern! Men både Nym och Roveye och även Mhoram lyckades undfly oss!"
Men jag ingår i hertig Alriks tjänst, ja det stämmer..för skulle jag kunna återvända till det numera nedbrända Aquita? Svaret är nej! Lever släkten Svarthavre? Jag lärde känna en viss Eijrik Svarthavre för ett antal år sedan..han var någon form av fogde tror jag i Hertig Alriks tjänst.
Jag mötte även hans barn: Sigfrid och Törn och Vildfrid, är de vid liv? Jag hörde om kvarnen..den kära kvarn som Sigfrid sade att han aldrig skulle lämna frivilligt. Jag antar att Sigfrid och Vildfrid omkom i branden?
För Törn satt väl på värdshuset Timjan och söp sig redlös som vanligt?
*Löjtnanten tar återigen på sin skada men biter ihop, och tänker: "Jat har varit med om värre skador!"*
|
|
|
Re:Ut ur skogen stormar.. (Postat av: Tekla Pil ARonsdotter, dat: 2006-08-01 22:24:07)
|
| |
" Dert där var många frågor på en gång, min gode man. Jag känner inga bybor, förutom den hedervärda Nova Vindelrot. Jag har ett minne av att jag pratat med en Vildfrid, och hennes bror Sigfrid nu i vår, efter de kom till Kaveldun."
* Hon ler*
" Borgfogden har jag sett, han arbetar ju i borgen. Men det är inte så att vi har någon direkt kontakt... jag har andra uppdrag i Hertigens tjänst..."
* De går in i byn och hon följer honom till en stuga*
" Här residrar i alla fall byhäxan, en mycket kompetent kvinna. Nu får ni klara er själv, jag ska hämta lilla Alva och ge mig av härifrån..."
|
|
|
Re:Re:Ut ur skogen stormar.. (Postat av: Löjtnant Chemleon Leudekrantz - Söker efter någon rebellfrände eller Knektfrände!, dat: 2006-08-01 22:28:51)
|
| |
"Joo jag antar det..jag får väl höra mig för nu då vi äntligen är i Kabbeleka.
Jag bör nog söka upp någon som kan förbinda och ge mig någonting mot min enorma smärta är Häxan något att lita på? Mitt förra möte med kvacksalvare var inte gemytligt!
Tack för allt min vän!
*Chemleon bugar sig!* (VILKET INTE HÄNDER SÄRSKILT OFTA!!!)
|
|
|
Re:Re:Re:Ut ur skogen stormar.. (Postat av: Tekla Pil Aronsdotter, dat: 2006-08-01 23:16:08)
|
| |
* Teklas humör svänger till och hon blir riktigt vredgad*
" Det må förlåtas er att ni inte bot i Xal så länge, men Xals häxor är de skickligaste som finns, och kan inte de bota dig, så kan ingen. Jämför inte en häxa från Xal med en kvacksalvare igen, sörlänning..."
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Ut ur skogen stormar.. (Postat av: Chemleon Leudekrantz , dat: 2006-08-01 23:18:41)
|
| |
*Chemleon ser på Tekla med den min han är van att bemöta folk med, en tom blick..* och han säger: "Jag har ju inte det, och visst det kanske var fel ordval..!"
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Ut ur skogen stormar.. (Postat av: Tekla, dat: 2006-08-02 01:00:46)
|
| |
*skakar på huvudet åt sörlänningens okunskap, och går iväg för att leta rätt på Nova*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Ut ur skogen stormar.. (Postat av: Löjtnant Chemleon Leudekrantz - Vars finns någon känd människa?, dat: 2006-08-02 10:31:22)
|
| |
*Chemleon tittar sig omkring efter häxan Nella, och frågar en bybo som går förbi: "Vars finns häxan Nella!!!!"
Hans röst låter MYCKET militäriskt strikt..precis som han är van att tilltala folk med. "Nåå bybo tala, jag är skadad och behöver hennes vård!"
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Ut ur skogen stormar.. (Postat av: Nella, dat: 2006-08-02 18:12:08)
|
| |
*Nella sitter inne i den lilla stugan vid ett av fönsterna som vätter ut mot torget. Hon nynnar lite smått för sig själv på en visa som hon hört sedan hon var liten, vant plockar hon kvistar och blad från olika knippor och sätter dem i morteln.
Men när hon hör Löjtnatens gälla stämma utan för sin dörr, tystnar hon och med en irriterad och mörk blick tittar hon ut på den gastande gestalten. Med en suck reser hon sig och öpnnar dörren och säger med en bestämt och hög röst.*
"Den ni söker finns här och hon är inte döv, hade gott räkt med att knackat på dörren!"
*Hon ger löjtnaten en arg blick och beskådar honom snabbt från topp till tå.*
"jasså minsan han söker min hjälp...och förväntars sig tydligen få den utan vidare..."
|
|
Då Adana knatat iväg (Postat av: Eyra Björnklo, på lekhumör, dat: 2006-08-01 12:32:41)
|
Mot Kabbeleka står Eyra stilla och lyssnar. Efter en stund ser hon den officer som står och viftar med ett svärd, bara för att det knäpper i skogen. Med ett hånlende på läpparna visslar hon först till, lite lätt och två resliga gestalter, klädda likt henne kommer fram ur buskarna. Tillsammans går de fram till officeren och Eyra ser roat på honom*
" Ni verkar vara en bra bit från ert förband. Mina senaste order ger mig behörighet att gripa och avrätta desertörer från fronten."
* Hon ljuger obesvärat, och ler roat mot honom, de två andra, spejare ur Röllekagruppen flinar och en av dem drar sitt svärd lite grann, ifall officeren skulle få för sig att gå på Eyra*
|
|
|
Re:Då Adana knatat iväg (Postat av: Sergeant Greger Rosensköld - Vid Knektakademien (Uppenbarligen!), dat: 2006-08-01 13:40:16)
|
| |
Officeren harklar sig och stoppar tillbaka sitt svärd och säger med lugn röst: "Jag är ingen dessertör, jag är ute på en personlig sak mot Sigramasen, de dräpte min familj och hela min hemby! Brände den till grunden. Så dessertör blir jag aldrig Eyra Björnklo!
*Officeren ler!*
Släpp bara förbi mig, så jag kan fortsätta att söka upp de as som gjort sig skyldiga till detta så jag återigen kan återvända för att göra mitt jobb vid fronten som jag önskar göra snarast.
Kanske rent av DU Eyra vill ta vid där jag började? Ha äran att se samtliga sigramkräk framför dina fötter? I synnerhet Krigsherren! Vad fan han nu hette!
Jag ÖNSKAR återvända till fronten där jag tjänar bäst.
|
|
|
Re:Re:Då Adana knatat iväg (Postat av: Eyra Björnklo, dat: 2006-08-01 13:46:25)
|
| |
" Bra, så återvänd då. Irreguljära uppdrag, och personliga vendettor är vårt arbete. Er heder tillåter knappast att ni irrar omkring i skogen."
* Hennes röst är lugn, och hånfull samtidigt*
" Vilken av krigsherrarna önskar ni se död? Mhoram eller Roweye? Bara så jag vet vem jag ska börja med."
* Hon fortsätter*
" För mig handlar det inte om personlig ära, att höra är att lyda och jag tjänar hertig Alrik, det är mitt mål. Och det borde lämpligen vara ert också, så bege er tillbaka dit ni hör hemma, så ska jag låta bli att rapportera er denna gång."
|
|
|
Re:Re:Re:Då Adana knatat iväg (Postat av: Sergiant Rosensköld (Per), dat: 2006-08-01 13:51:51)
|
| |
Officer Rosensköld ser in i Eyras ögon och säger: "Du har rätt, jag skall inte ägna mig åt personliga vendettor, det är ju ditt jobb!" *Han ler*
Jag önskar se Roweye död..helst igår..men det går ju inte.. Så snart det bara är möjligt! Kan du ta Mhoram i samma veva så är det aldrig fel!
Ju förre Sigramas som möjligt desto bättre för oss.
Ja självklart lyder jag under Hertig Alrik och det är mitt mål, jag skall återvända!
*Sergianten vänder sig militäriskt korrekt om och börjar marschera bortåt!*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Då Adana knatat iväg (Postat av: Händelse, dat: 2006-08-01 14:04:20)
|
| |
* De tre spejarna tittar på varandra och brister ut i gapskratt, mellan skrattparoxysmerna hörs orden*
" Att höra är att lyda, heder, hertig Alrik"
* De skrattar så de gråter*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Då Adana knatat iväg (Postat av: Eyra Björnklo, dat: 2006-08-01 15:53:04)
|
| |
" Nu går vi, kom Elam och Mask..."
* Hon stelnar till... de måste ha hörts över hela skogen. Snabbt ger hon ett tecken, och Elam och spejaren som går under det föga smickrande namnet mask gör sig beredda för strid, och försvinner efter Eyra in i skogen igen. Eyras leende av skadeglädje mot den stackars sergeanten lär nog dock inte kunna tvättas bort på ett bra tag, skulle man kunna förmoda....*
|
|
På en viltstig (Postat av: Adana Pilhjärta (Jessica), dat: 2006-07-28 23:18:39)
|
* Ryktena gick och svärmade och för en person utan vidare mål eller planer var det just sådant som fick en att vända på klacken och helt enkelt vända av från en väg för att beträda en annan. Vem vet? Kanske skulle lyckan vända, eller så fick man åtminstone något att göra för en tid?
Rädd var nu inte rätt ord, och försiktig ännu en felbenämning, men trots det sprang hon inte omkring och meddelade alla och en var om vart hon skulle. Inte för att alltför många nog skulle brytt sig i vilket fall. Dessutom visste hon inte riktigt om det var slutmålet eller inte, men oroligheter kunde ge en brödföda åtminstone.
Så.. vart fanns nu det här Kabbeleka? Kunde inte vara alltför långt kvar. Svaga tecken på mörkeralver hade hon i alla fall sett. En bortglömd pil skvallrade ganska högljutt om vilka som befann sig i närheten. Mörkeralver innebar ofta problem, men det skulle nog ordna sig! Och om inte? Ja, då hade hon förhoppningsvis sett något nytt i alla fall.*
- Förbannat vad gott det skulle vara med mjöd. Den här värmen håller på att ta knäcken på mig!
|
|
|
Re:På en viltstig (Postat av: Isak Halvläpp, dat: 2006-07-29 01:27:32)
|
| |
Inne i skuggorna iakttas hon av två spejare, de har följt henne en längre tid nu, och de ler medlidsamt då de hör hennes utbrott. Detta är ingen av dem, en vanlig, eller ovanlig flykting, men efter att ha tittat på varandra bheslutar de sig för att roa sig lite med henne, den ene av dem flinar, och stiger fram ur skuggorna. Han är en grotesk syn, då hans underläpp och nästipp är borta, blicken är dock, som han ser det vänlig då han talar till henne*
" Vi har mjöd..."
|
|
|
Re:Re:På en viltstig (Postat av: Eyra, dat: 2006-07-29 18:04:09)
|
| |
* Iakttar roat Isak och den främmande kvinnan*
|
|
|
Re:Re:Re:På en viltstig (Postat av: Adana Plhjärta, dat: 2006-07-30 00:17:49)
|
| |
*Av flera naturliga skäl stannar hon upp. Förbannelser. Bara för att hon öppnade truten? Skulle inte förvåna henne. Å andra sidan, hade dem spejare och spanare ute så borde hon väl vara i närheten?*
Jaså? Varför tror jag inte att ert mjöd skulle vara gratis?
*Vänligheten kändes spelad, och det var inte som om de var gamla bekanta. Var de bekanta alls? Inte troligt. Alltså, det var något lurt med det hela. Två mot en? Fina odds.*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:På en viltstig (Postat av: Isak Halvläpp, dat: 2006-07-30 02:21:00)
|
| |
"åh för all del, mjödet ÄR gratis. Vår chef har gett oss nåt örtaskit så i inte kan dricka, så du kan lika gärna få det..."
* Isak gör en min av avsmak, då han nämner sin chef. Eyra står inte högt i Isaks aktning just nu....*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:På en viltstig (Postat av: Adana Pilhjärta, dat: 2006-07-30 20:09:30)
|
| |
*Ah, något örtaskit? Varför lät dte långt ifrån lockande? Men nå, gratis kunde vara got det med. Fats biten med örter lät långt ifrån något man satte sin tillit till.*
Så istället ger ni första bästa resenär ett smakprov, när ni själva givit efter? Också ett sätt att bli av med skiten.
*Örter överhuvudtaget var inte helt att lita på. Inte alls. Må så vara att de emellanåt var till nytta, men i övrigt fick hon erkänna att hon tyckte ordet "örter" hade en dålig klang.*
Vart har ni detta då?
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:På en viltstig (Postat av: Eyra Björnklo, dat: 2006-07-31 02:11:18)
|
| |
Eyra kliver fram ur skogen, hennes blå ögon gnistrar av illa undertryckt irritation mot Isak Halvläpp, men hennes röst då hon tilltalar Adana är trots det (med Eyramått mätt) vänlig*
" Han har det troligen i sin ränsel, och örtskiten hans chef gett honom, hoppas jag att han håller för sig själv och inte petar i oskyldiga resenärer..."
* Hon vänder sig irriterat mot Isak*
" Och vad hade du för planer? Supa henne full och seedan våldföra dig på henne, mitt ute i fiendeland? Är det så du beskyddar civilbefolkningen???"
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:På en viltstig (Postat av: Adana Pilhjärta, dat: 2006-08-01 01:18:33)
|
| |
*När nu ytterligare en kliver ut från trädens dunkla skuggor, vänds blicken ditåt, men hon såg inte direkt överraskad ut. Säkerligen bestod vakten utav fler än anbart två personer. Annars skulle det bli lite väl lätt att forcera eventuella hinder. Frågan till mannen i fråga fick henne dock att lyfta något på ögonbrynet och se svagt undrande ut, eller skeptisk.*
Peta i mig skit kan jag nog själv göra. Men jag är inte helt övertygad ännu, om sanningen ska fram.
*Väldföra sig på henne? Tanken var nästan.. nå inte roande direkt, men långt ifrån något hon själv tänkt skulle ske. Men så var nu inte heller örter något att lita på, vilket denna kvinna nu verkade tycka även hon.*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:På en viltstig (Postat av: Eyra, dat: 2006-08-01 01:24:33)
|
| |
" Jag har ett bätre förslag,"
* Eyra ser på Adana med road min.*
" Du går till Kabbelak, de har ett fint värdshus. Ta dig mjöd för att fira att du kommit levande förbhi Sigram, , och hälsa att de ska skriva upp det på Eyras räkning. "
* Hon ler, ett riktigt vänligt leende*
" Vart kommer du ifrån, förresten, du ser ut att ha vandrat långt... Och vart är du på väg?"
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:På en viltstig (Postat av: Adana Pilhjärta, dat: 2006-08-01 02:01:56)
|
| |
*Minsann om inte det var ett förslag som varit värt att vänta på! Mer lovande än något hopkok på örter. Och därtill på någon annans räkning!*
Sigram minsann, och Eyra därtill? Ännu är sista dagen inte kommen.
*Och skulle man tro rytena som cirkulerat kring hennes runda öron angående denna påstådda Eyra, så var vänliga leenden inget man egentligen borde vänta sig. Ett drägg enligt många. Mer än så enligt andra.*
Jag var faktiskt på väg just till Kabbeleka, men att hitta bland dessa snår är ibland som att hitta en gris hos hästarna. Så riktar hon bara handen åt rätt håll, ska man med glädje vandra ditåt. Själv kom jag därifrån.
*Varpå hon helt enkelt viftade litet vagt med handen bakom sig, åt det håll hon kommit ifrån.*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:På en viltstig (Postat av: Eyra Björnklo, dat: 2006-08-01 02:42:08)
|
| |
" Kom..."
* Eyra börjar gå, på lugna säkra steg genom skogen, som just i den här dele n av skogen är lite snårig. Snart öppnar sig en stig, som är lite större än en viltstig, och Eyra stannar*
" Följ den här stigen, vik inte av från den så öppnar sig snart granskogen. Då du kommit fram till ängarna så ser du Kabbeleka. Det finns ett värdshus där, och möjlighet att resa vidare norrut, mot Xal med transportforor åt knektakademin"
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:På en viltstig (Postat av: Adana Pilhjärta, dat: 2006-08-01 03:04:36)
|
| |
*Bara två hjärtslag eller däromkring hinner passera innan hon helt eneklt beslutar sig för att följa denna påstådda Eyra. På vinst och förlust måhända, men sådana som henne förstod hon sig på sätt och vis på. det var nu ingen garanti för överlevnad, men den dög gott åt henne.*
Ah, minsann!
*Vägen såg allt brukbar ut, så tvekade något mer gjorde hon därmed inte.*
Tills nästa gång i sådana fall, om ett sådant tillfälle uppkommer. Annars ska du ha tack.
*Böjde lätt på nacken innan hon helt enkelt klev förbi henne och fortsatte på den utpekade stigen.*
|
|
|
Re:På en viltstig (Postat av: Officer Greger Rosensköld - Ute på personligt slaktstråt mot Sigramasen! (Per spelar en tillfällig karaktär..), dat: 2006-08-01 11:15:59)
|
| |
Kommer en man gåendes med svärdet i sin hand, han ser sig omkring och skådar kvinnan som går längst efter stigen, han hölstrar sitt svärd och torkar bort lite blodstänk från hans ringbrynja. I hans högra hand håller han en mycket blodig sköld!
Han svär för sig själv!
*Förbannade Sigram-as!!*
Sedan stannar han framför kvinnan och kollar upp och HON kan skåda in i två bruna ögon, som tillhör någon form av officer. Hans tabard är mycket blodig.
Det knakar till i skogen och mannen drar genast sitt svärd igen!
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:På en viltstig (Postat av: Isak Halvläpp, dat: 2006-08-01 00:56:58)
|
| |
* Ser lite skamset, och ertappat på Eyra.*
" Eh, ja, jag tänkte alltså... i alla fall lindra hennes törst, först..."
* Han nickar och förvrider ansiktet i nåt som ska likna en oskyldig min...*
|
|
Ett bud (Postat av: Händelser, dat: 2006-07-26 01:54:20)
|
Rider in i byn. Han beordrar samtliga bybor, så väl Kabbelekabor som kvardröjande Kaveldunsbor att ställa upp sig på bytorget. Då byborna väl är samlade tar han till orda:
" Hans höghet Hertig Alrik av Xal beordrar samtliga civila oavsett by tillhörighet att bege sig till Timjan, då Sigram attackerat igen med förnyad kraft och byn Kabbeleka inte längre bedöms som säker för er att bo i.
Militär personal kvarstannar i byn. Spejarna beordras eskortera byborna i säkerhet och byn ska vara helt evakuerads inom loppet av 7 dagar från denna dag."
Budet tystnar och ser sig om över de församlade. Byborna från Kabbeleka hade tur då de flydde, att den enda som dog var en spejare. Men nu har Sigram tagit sig samman, och hämtat ny kraft, man kan inte längre räkna med att de skja ha samma tur igen....
|
|
|
Re:Ett bud (Postat av: Sigfrid Svarthavre, dat: 2006-07-26 11:19:00)
|
| |
Sigfrid kommer gåendes längst vägen och han är lika glad som vanligt..och han ställer sig där det var sagt att de skulle stå, och han inväntar de andra!
|
|
|
Re:Re:Ett bud (Postat av: Eyra Björnklo, dat: 2006-07-26 11:36:08)
|
| |
* Som en virvelvind har Eyra svept in i byn. Utanför i skuggorna bland träden väntar Rölleka gruppen. Hon spänner ögonen i Budet och säger lugnt*
" Visa mig skriftliga marschorder, så har jag mina trupper klara. Imponerande förresten med lite framförhållning från knektakademins sida."
* Ironin är bitande, och hennes dryghet gentemot budbäraren påtaglig*
|
|
|
Re:Re:Re:Ett bud (Postat av: Budet, dat: 2006-07-26 22:54:41)
|
| |
" Här är era order, ska jag läsa dem för dig, spejare eller kan du läsa själv?"
* Giftet går inte att ta miste på, och den föraktfulla minen från Budet. Inom sig är han dock nöjd att kunna rapportera att Eyra Björnklo syns i trakten igen. Men det behöver inte hon veta, den skabbiga spejarledaren....*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Ett bud (Postat av: Eyra, dat: 2006-07-29 01:29:02)
|
| |
* Rycker åt sig sina order med en hatisk väsning och skyndar ut till skogen igen. Där sätter hon sig tillsammamns med Elam Björnklo, sin bror och läser ordern.
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Ett bud (Postat av: Eyra, dat: 2006-07-29 10:51:03)
|
| |
Då hon läst färdigt beger hon sig vidare ut i skogen, efter Isak Halvläpp...
|
|
Nella.. (Postat av: Nella, dat: 2006-07-05 02:33:13)
|
*som just kommigt tillbaka från en lång vistelse i skogen som hon allt mer gör de senaste dagarna, ser Eyra pasera en bit bort med sin haltade bror under armen ut från hennes stuga. Hon kastar en tom och endast igen kännade blick och fortsätter så gå med sakta steg mot stugan. Väl inne är hon nog med att sopa av sig och ställer ner sin korg med örter som hon hämtat för dagen. Hon tittar ut genom ett av fönstrerna över den lite tomma gatan allt efter som de sakta börjar skymma, vad hon tittar efter kan hon inte ens själv säga. Så hör hon Sunniva röra sig i stugan.*
"Åh Sunniva jag märkte inte att du var här."
*hon ger Sunniva ett svagt leende*
|
|
|
Re:Nella.. (Postat av: Sunniva, dat: 2006-07-07 21:16:14)
|
| |
*När Nella kommer tillbaka håller hon just på att ställa undan kvasten med vilken hon sopat rent i den lilla stugan där de håller till. Med en belåten grimas sträcker hon på sig och knakar med korsryggen.*
"Nej, jag är så diskret så..." *flinar hon mot sin kollega och kikar snabbt i korgen denna bär med sig.*
"Ah, havtorn!"
|
|
|
Re:Re:Nella.. (Postat av: Nella, dat: 2006-07-29 00:19:44)
|
| |
*Nella tittar ner i sin korg och kommer på sig att hon visst lyckas hitta lite fina örter, en lite mer belåten min lyser upp i henne anskite.*
"Jodå, jag lyckades minnsan finna lite grann... tror nog jag ska brygga ihop god kopp te innan jag tar hand om örterna. Kanske ni beghar en kopp?"
*Nella rör sig utan att direkt vänta på svar till den lilla spisen och häller upp vatten i en kittel som hon ställer på den lite avsvalnde spisen, hon slänger in några ved klabbar och den innan svaga glöden får ny fart.*
|
|
Tidig morgon (Postat av: Eyra, dat: 2006-07-03 09:52:46)
|
Och från skogen kommer två gestalter. En äldre kvinna och en man av obestämd ålder. Mannen haltar, men går trots det med stolt hållning och det är uppenbart att den smärta han känner i benet ignoreras helhjärtat. Kvinnan går fram till byvakten, som känner igen henne & släpper in dem. Hon går raka spåret till Nellas bostad och ser sig omkring.*
" Nella, är du där? Jag behöver din hjälp.
|
|
|
Re:Tidig morgon (Postat av: Sunniva, dat: 2006-07-03 18:24:38)
|
| |
"Nej," *svarar en röst kort därinifrån.* "Nella är inte här just nu. Kanske duger jag?"
*Hennes stämma är djupt sarkastisk, och så även hennes uppsyn när hon stiger fram i ljuset, en väldig, bredaxlad kvinna med stripigt, smutsblont hår och djupt solbränd hy. De blå ögonen möter Eyras utan någon som helst tvekan för att så skeptiskt vandra över på patientens.*
"Men så stå inte bara där som ett fä!Bär in honom i stugan!"
|
|
|
Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Eyra, dat: 2006-07-03 18:27:33)
|
| |
*Flinar till svar*
" Jag skulle tro att om Elam gått så här långt, så går han nog helstr själv sista biten också...."
* Medan hon talar föser hon in sin bror, som nästan skyggar inför tanken på att gå in i Häxans stuga*
" Du duger om du är häxa." *Eyras röst är kort* Jag behöver någon form av salva för såriga soldatfötter, och min bror här har fåt en dolk i låret. En ren olyckshändelse..."
* Hon flinar och möter roat broderns rasande blick.*
|
|
|
Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Sunniva, dat: 2006-07-03 18:37:32)
|
| |
*Med en fnysning låter hon besökaren förstå hon just inte är den typen som förstår sig på eller uppskattar skämt, i synnerhet inte på sin egen bekostnad, men in i stugan kommer de i alla fall och patienten får sätta sig ner på en bädd av fällar nära eldstaden. Det är varmt som i drakens kula där inne, för någonting ligger och puttrar över elden, och det fyller det trånga utrymmet med en överväldigande odör av mysk. Trots detta rynkar hon på nosen när hon får höra talas om soldatfötter.*
"Jaså? Ja, först skall vi ta itu med detta." *Hon spänner blicken i den skadade.* "Seså, lilla han! Av med hosorna, annars kan jag inte göra någonting."
*Hon parkerar sin omfångsrika bakdel på en pall framför bädden och sliter omilt till sig den skadade lemmen.*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Eyra, dat: 2006-07-03 18:39:21)
|
| |
" Seså, Elam... du är väl inte blyg?"
* Eyras röst är road, och en av hennes dolkar blixtrar till....*
" Annars kan jag sprätta upp hosorna åt dig, ser du...."
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Elandros, dat: 2006-07-04 01:13:30)
|
| |
"För det första helerska så har jag inga hosor.. jag har byxor som du kan se.. men om du vilkl så kan jag ge dig något annat att se på en stund eller ett par timmar"
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Eyra, dat: 2006-07-04 01:20:00)
|
| |
*Flinar och viskar åt sin bror*
" Kaxa lagomt, det här är en Xalsk häxa, de är inte nådiga om man retar upp dem...."
* Hon sätter undan dolken och ler kyligt mot Elandros, men blicken är varnande*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Elam, dat: 2006-07-04 03:20:39)
|
| |
Elam möter Eyras blick och svarar
"Äh värre folk än hon har man retat upp"
Elam tittar på sitt ben då häxan ska påbörja sin helning
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Sunniva, dat: 2006-07-04 13:56:08)
|
| |
*Under tystnad iakttar hon syskonens gnabb med de starka armarna korsade över sin väldiga byst och en stram, humorlös uppsyn. Det är uppenbart att hon föredrar sina patienter medvetslösa och gärna hjälper till att försätta dem i detta tillstånd om de inte vet när de skall knipa käft. Till sist häver hon upp ett mullrande*
"Tig!"
*som får väggarna att skallra och katten som legat hoprullad i en boll invid spisen att hastigt komma på fötter och försvinna ut ur stugan. Med hårda nypor angriper hon skadan, och petar och drar, och pillar och fipplar, tills ögonen ofrivilligt tåras på patienten. Med ett skadeglatt flin konstaterar hon:*
"Infekterat. Här måste rengöras."
*Hon får fram en liten, elak kniv med en krok på, samt en bytta med någonting gult och illaluktande i. Med liv och lust kletar hon det gula gegget på såret, för att sedan angripa sårkanterna med kniven och karva bort det lilla lager av grå, död vävnad som ansamlats där.*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Eyra Björnklo, dat: 2006-07-04 17:58:03)
|
| |
*Då hon ser hur brodern lider, blixtrar det till i hennes ögon. Dolken kommer fram igen, och med släpig röst säger hon*
" Skär inte för djupt, Häxa. Han ska kunna gå härifrån efter du är klar med honom...."
* Att hon kan vara grym merd sin bror är en sak, men ingen kröker ett hår på hans huvud....*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Sunniva, dat: 2006-07-04 22:15:39)
|
| |
*Dolkens stål blänker till i skenet ifrån elden och hon hejdar sig för ett ögonblick när hon ser detta, men tycks inte alltför överväldigad av skräck inför hotet. Istället torkar hon bort litet färskt blod och sårvätska som har runnit längsmed benet, kletar dit ännu en generös blaffa gult klet och lägger om såret med en ren linnetrasa, innan hon reser sig upp och torkar av händerna på förklädet. Hennes blick är djupt föraktfull när hon ser på den sjaviga spejaren med sin dolk.*
"Passa sig hon för att vifta med ohelgat stål här inne, om hon vill att han skall läka ordentligt!"
*Varningen torde egentligen vara överflödig, för hon har hejdat framrusande bärsärkar med betydligt mindre än så. Men här i byn vet man å andra sidan vilken makt hon besitter. En spejarslusk från obygden behöver ibland upplysas om den saken i klartext.*
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Eyra, dat: 2006-07-04 22:56:53)
|
| |
*ler mot häxan, ett kyligt leende som inte når upp till ögonen*
" Den här mannen är mig mycket kär, och jag vill inte att han ska lida i onödan."
* Så ser hon på Elam*
" När du slutat grina kan vi väl börja röra på oss??"
* Rösten är ironisk, och lugn. Så vänder hon sig till häxan igen.*
" Två frågor. Den ena är om betalningen, den andra är om hon kan tänka sig att sälja något för illa sargade soldatfötter?"
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Elam, dat: 2006-07-05 00:37:31)
|
| |
Elam ser på Eyra med en tår rinnande ner för kinden
"Tåren som kommer visar endast att jag känner smärta men det är inget som jag direkt bryr mig om när det har hänt saker som gjort mycket ondare än detta"
När förbanndet är lagt reser han sig upp och säger till Eyra
"Då var jag klar, ska vi gå eller?"
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Sunniva, dat: 2006-07-05 00:47:23)
|
| |
*Med ett sarkastiskt flin ser hon på patienten och låter höra en fnysning åt hans bortförklaringar.*
"Jojo, barn och karlar gråter när det gör ont i kroppen deras, kvinnor när det gör ont inombords."
*Hon vänder sig till Eyra, som trots allt är den redigare av de två, eller åtminstone den utav dem som har ansvar för penningpungen, vad det tycks.*
"Det blir en silver för honom (*hon nickar emot Elam som om hon gjorde upp om att sälja en packåsna, eller möjligtvis en stut*) och fem koppar för salvan."
*Hon plockar åt sig en burk med mörkt, grynigt innehåll ifrån en hylla och räcker den till Eyra. Smörjan luktar, sitt utseende till trots, tämligen behagligt.*
"Den räcker till en pluton i åtminstone fjorton dagar, för det behövs bara litet."
|
|
|
Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Re:Tidig morgon (Postat av: Eyra, dat: 2006-07-05 00:57:40)
|
| |
*sträcker fram de begärda pengarna, och flinar lite då hon hör Elam, så säger hon till Häxan*
" Jag är dig stort tack skyldig."
* hon ler ett betydligt varmare leende och tar sin bror under armen. Viskande säger hon*
" Vi har dröjt här alldeles för länge. Nu är det bara att vi går, vare sig du gråter eller inte...."
* Så nickar hon åt häxan, och går mot dörren. För att därefter nästan fösa honom ut ur byn.*
|
[ Senaste ]
[ Sida 2 ]
[ Sida 3 ]
[ Sida 4 ]
[ Sida 5 ]
[ Sida 6 ]
[ Tillbaka till Forum översikt ]
|